Kvintcirkeln

En slags hjälpreda i ordnandet av ackorden är kvintcirkeln. Det cirkulära schema som utgör kvintcirkeln visar relationen mellan dur- och mollackord samt en riktning mellan ackord i ett visst intervall.

Kvintcirkeln och ackordföljder

Om vi sträcker ut cirkeln till en rät linje blir det två långa parallella sekvenser av ackord. Om du börjar spela antingen medsols eller medsols kan du höra hur det ena ackordet "leder" till nästa. Testa till exempel att spela "motsols" med dessa ackord: E7 - A7 - D7 - G7 - C7.

Här är en ackordföljd som är baserad på kvintcirkeln, men mer förankrad i ett praktiskt exempel: C - A7 - D7 - G7 - C.

Här är ett liknande exempel med en ackordföljd som delvis är baserad på kvintcirkeln och delvis på en durtonart är C - A7 - D7 - G.

Två exempel med ackordföljder i moll med inslag av kvintcirkeln: A7 - Dm7 - G7 - C och C - Bm7 - E7 - Am7.

Varför är kvintcirkeln bra att känna till?

Om du inte lagt märke till det redan finns en matematisk organisation hos kvintcirkeln: mellan varje ackord – i medsols riktning – finns en intervall som motsvarar en kvint (därav namnet). En kvint är den femte tonen i en diatonisk skala. Ett exempel på en sådan skala är: C, D, E, F, G, A, B, C - detta är en C-durskala och kvinten är här är G.

Vad du direkt kan lära dig av schemat ovan är angränsade ackord samt parallellackord. Om du till exempel tittar på C i kvintcirkeln kan du se att F och G, som angränsade ackord, passar att spela ihop med C. Vidare ser du att du kan byta ut C med Am om du vill gå över från dur till dess parallelltonart i moll. Även ackorden som är på vardera sidan Am, Dm och Em, kan spelas ihop.