Låtverkstad

Att skriva en låt är en fri process, men inte desto mindre existerar en del ramverk kring uppståndelsen av en låt. Här kommer några tips för dig som vill komponera något eget fast saknar riktlinjer.

Texten

Om man skriver texten före, efter eller samtidigt med att musiken komponeras är individuellt. Att sitta med ett papper framför sig och en gitarr i knäet är hur som helst ett vanligt tillvägagångssätt för låtskrivande.

I en låt brukar texten vara uppdelad i verser och i refränger. Medan verserna oftast innehåller olika text (det är dock ganska vanligt att den sista versen upprepar den första) brukar refrängerna upprepa samma text. Ibland har en låt också en så kallad bridge (eller bro om man vill översätta till svenska), vilket är en sektion i låten som brukar komma före refrängen.

En låttext har en del gemensamt med en dikt. Det är till exempel vanligt med rim och att man tänker på det melodiska och rytmiska i språket. När det gäller rim är vanligt med slutrim, vilket innebär att sista ordet i en versrad rimmar på sista ordet i en annan versrad, antingen brukat ordet rimma på nästa eller nästnästa rad.

Tre saker att tänka på när det gäller verstextens struktur:

• Det är ofta en fördel om varje vers består av lika många versrader. Det gör att samma ackordföljd kan användas i varje vers och bidrar till kompositionens helhet.
• Versraderna bör vara ungefär lika långa i en vers.
• Versraderna bör vara ungefär lika långa från vers till nästa vers.

Tre saker att tänka på när det gäller refrängens text:

• Innehållet är ofta mer direkt och utgör kärnan av sångtexten tema.
• Det är tillåtet att vara repetitiv, om refrängen utgörs av tre textrader kan till exempel den andra och tredje i stort sett vara likadana.
• Som redan nämnts används samma text varje gång refrängen sjungs, det är rentav en fördel då det är nu sångens huvudsakliga ”statement” ska hamras in.

Texten bör avspegla låtens stämningsläge. Är det en ”deppig” text fungerar den troligen bäst ihop med en ballad som går i en molltonart. Att kombinera en romantisk schlagertext med punkmusik kommer sällan låta rätt.

I en låt är ofta texten sekundär till musiken i betydelse. Det kan å andra sidan skilja sig mellan genrer. I en genre som singer-songwriter är texten ofta framträdande och då också viktigare. Det beror också på vilka den tänkta publiken är, vissa är mer benägna på att underkänna en låt på grund av en dålig text än andra. Att försöka undvika i en sångtext är att den blir klichémässig (att formuleringarna känns bekanta är en varningssignal) eller banal (om man har svårt att hålla sig för skratt inför en emotionell text är det en stark varningssignal).

Musiken

Att skriva en låt kan inte alltid handla om att hitta på en ny ackordföljd som aldrig tidigare spelats. De flesta låtar återanvänder ackordföljder, men det behöver inte betyda att dessa låtar upprepar. Det finns mycket som ger låten dess egenart bortom ackordföljden: rytm, teknik, låttext, frasering med mera.

En låt går alltid i en viss tonart. Olika tonarter är typiska för olika musikstilar: E och A är till exempel vanligt i rock, hårdrock och dylika stilar. D och G är ofta förekommande i den stil som brukar gå under namnet singer-songwriter. Ibland vill man att låten ska gå i moll.

Tonarter och dess ackord

Det är bra att känna till vilka ackord som tillhör en viss tonart eftersom dessa alltid passar ihop. Här är exempel på ackord som kan användas i en låt som går i C dur.

C dur
1	C	Dm	Em	F	G	Am
2	Csus	Dsus2	Eadd	Fsus	Gsus	Aadd
3	Cmaj7	Dm7	Em7	F6	G7	Am7
4		D	E			A

1) Primära treklanger; 2) Sekundära treklanger; 3) Fyrklanger; 4) Icke-diatoniska treklanger.

Om låten i stället går i D dur skulle det kunna se upp så här:

D dur
1	D	Em	F#m	G	A	Bm
2	Dsus	Esus2	F#add	Gsus	Asus	Badd
3	Dmaj7	Em7	F#m7	G6	A7	Bm7
4		E	F#			B

1) Primära treklanger; 2) Sekundära treklanger; 3) Fyrklanger; 4) Icke-diatoniska treklanger.

I första raden i båda tabellerna anges ackord som är mest typiska. I andra raden anges alternativ: till exempel kanske det låter bra om Csus ersätter eller varieras med C. Kanske går det att ge ett parti i låten precis rätt stämning genom att låta F ersättas av F6. Till sist är det bra att känna till icke-diatoniska treklanger som kan tillföra lite behövlig halv-dissonans som gör att ackordföljden inte känns lika välbekant.

I tabellen visas en översikt med de primära ackorden för flera vanliga tonarter.

Det finns alltså inget som hindrar att du till exempel byter ut G till G7 eller Am till Am7. Dock brukar grundtonen i en tonart oftast behållas i vanlig form. Vidare kan du - under vissa förutsättningar - byta ut ett vanligt dur- eller mollackord till slash-ackord.

Ibland byts tonarten en bit in i låten för att sedan i regel återgå till den ursprungliga. En vanlig modell när det gäller byta tonart i en låt är att göra det vid övergången till refrängen.

Det finns ingen regel hur du går från en viss tonart till en annan, men en del grepp fungerar bättre än andra, iaktta följande exempel:

C - F - G - C - Dm - D7 - G

Tonarten som är C går i växlingen Dm-D7 över till tonarten G. Ett ytterligare exempel:

C - Em - C - G - A7 - D

Här sker övergången från tonarten C till D i växlingen G-A7.

Ackord och dess funktioner

Vi kan titta en gång till på treklangerna från tabellerna ovan och samtidigt tillföra ett nytt perspektiv.

	I	II	III	IV	V	VI
C dur	C	Dm	Em	F	G	Am
D dur	D	Em	F#m	G	A	Bm

I (C och D) är tonikan de mest stabila ackorden i respektive tonart. Samtliga harmonier får sin vilopunkt i tonikan och därför är det standard att slutackordet är detsamma som tonikan.

IV och II är subdominantparallellen och subdominanten. Båda dessa ackord strävar vidare mot andra. De fungerar därför bra att placera efter tonikan i en ackordföljd.

V är dominanten och detta ackord strävar tillbaka mot ett stabilt ackord, till exempel tonikan. Därför fungerar detta ackord bra att placera före tonikan i en ackordföljd.

Om vi lyder dessa lagar skulle vi kunna skapa en ackordföljd som ser ut: C - Dm - G - C.

Vi har dock glömt att nämna III och VI. Dessa är relativt stabila och kan exempelvis placeras efter tonikan eller efter dominanten i en ackordföljd. Om vi även innefattar en av dessa skulle en lite längre ackordföljd kunna se ut: C - Am - F - G - C.

Det går också att växla enbart mellan två ackord där det ständigt finns en förväntan att gå vidare, men vilken fördröjs och när det sedan sker kan effekten bli större. Här dröjer det innan introducerandet av ett tredje ackord som sätter igång mer rörelse: Am - Em - Am - Em - Am - Em - G - C - F - Am.

I avsnittet Vilka ackord passar ihop? hittar du ytterligare exempel på ackordföljder.
Lär dig mer om ackordsteg genom att läsa om ackord och romerska siffror.

Melodin

Melodin i en låt utgörs ofta av sången. Man brukar ofta tala om att kompa på gitarr, vilket innebär att spela den harmoniska delen, det vill säga ackord för det mesta. Sedan finns där sången som alltså är melodin.

Att komma på en melodi som låter vettigt är inte så enkelt. Ibland kan det vara enklare att göra det om man samtidigt hör musik, därför kan du använda dig av ljudspår som hittas lite längre ner och försöka skapa en melodi med de toner som är utmärkta på diagrammen. Tonerna passar förstås ihop med musiken och de är baserade på en pentatonisk skala som lämpar sig väldigt bra för melodier i poplåtar (om du vill lära dig mer om skalor rekommenderas GuitarScale.org).

Sätt igång ljuden och förlita dig på tonerna i diagrammen och försök spela något melodiskt (eller sjung och du hellre vill; att vissla fram en melodi till kompet är ytterligare en metod). Ett par tips om hur du kan få till en melodi följer längre ned.

Det första exemplet baserades på en låt som går i tonarten C, andra exemplet gäller tonarten D.

Några tips hur du får melodin att låta bra:

• Grundtonerna (C respektive D i exemplen) är lämpliga att utgå från och återkomma till i något högre frekvens än övriga toner.
• Spela relativt långsamt, du är inte ute efter att prestera ett furiöst gitarrsolo.
• En melodi behöver inte vara musikaliskt avancerad. Ibland ingår få toner och samma ton kan upprepas flera gånger.
• Om du spelar toner från ackorden som spelas skapas extra samhörighet i harmoni och melodi. Detta kräver att du kan identifiera ackorden och ackordbytena.

Diagrammen är medvetet simpla för att det ska vara enkelt och skapa en melodi utan att bli alltför villrådig. Ofta passar det bra att spela melodin på de första tre strängarna, men självklart kan alla sex strängar involveras och likaså kan du röra dig vidare horisontalt på gitarrhalsen.

Vill du kunna spela gitarr och munspel samtidigt behöver du en munspelshållare.

Kompletterande artikel: Ackordteori för gitarr